Fin Swe Eng

Projekt

I Finland bidrar även olika projekt till bekämpningen av människohandel. Några pågående projekt presenteras nedan. Som exempel på viktiga, redan avslutade projekt kan nämnas projektet Askelmerkit dialogiseen tunnistamiseen (på finska), som genomfördes av föreningen Pro-tukipiste.

HOIKU

Internationella organisationen för migration (IOM) genomför under åren 2017–2018 projektet HOIKU – Ihmiskaupan uhrien terveydenhoito ja hyvinvointi Suomessa (Hälsovård för och välfärd bland offer för människohandel i Finland). Syftet med projektet är att främja tidig identifikation av människohandelsoffer inom social- och hälsovården och den servicerådgivning som offren får. Projektet finansieras av Social- och hälsoorganisationernas understödscentral STEA. Ett ytterligare syfte med projektet är att förbättra social- och hälsovårdens färdigheter att svara på offrens särskilda vård- och stödbehov.

profiili-vasenUnder den första fasen av projektet utarbetades en anvisning för personalen inom social- och hälsovården om inledande identifikation av offer för människohandel och servicerådgivning.  Det utnyttjande som de olika formerna av människohandel innebär har många slags negativa och ofta långvariga konsekvenser för offrets psykiska och fysiska hälsa och välbefinnande. Därför är det viktigt att identifiera offren för människohandel i ett tidigt skede och erbjuda dem sådan hjälp och sådant stöd som beaktar fenomenets särdrag. Personalen inom social- och hälsovården och de övriga aktörerna inom branschen har en viktig roll i detta.

Under den andra fasen av projektet ska förmågan att identifiera och förstå fenomenet människohandel och dess inverkan på offrens hälsa och välbefinnande förstärkas hos personalen och de övriga aktörerna inom social- och hälsovården. Därtill ska projektets styrgrupp och det multidisciplinära arbetssättet indirekt främja samarbetet och informationsutbytet mellan de olika aktörerna.

IHME

Hjälpsystemet för offer för människohandel koordinerar ett pågående projekt, IHME, som ska förbättra förutsättningarna för arbetet mot människohandel i Finland. Projektet får bidrag av Europeiska unionens fond för inre säkerhet och pågår från den 1 september 2017 till den 31 maj 2019.

Syftet med projektet IHME är dels att förstärka arbetet mot människohandel, dels att öka kunskapen om identifiering av och hjälp till offer för människohandel och om förundersökning av människohandelsbrott i Finland. Projektet syftar också till att främja likabehandling av offer för människohandel hos myndigheterna.

profiili-oikeaProjektet IHME strävar efter att främja arbetet mot människohandel på tre delområden:

  • Utbildningsmoduler om identifiering av människohandel, hjälp till offren och förundersökning av fenomenet skapas åt förundersökningsmyndigheterna (polisen och Gränsbevakningsväsendet). Utbildningsmodulerna byggs upp i samarbete med Gränsbevakningsväsendet, Gräns- och sjöbevakningsskolan, Polisstyrelsen och Polisyrkeshögskolan. I samband med projektet utbildas förundersökningsmyndigheterna på praktisk nivå runtom i Finland.
  • Webbplatsen www.ihmiskauppa.fi, en viktig informationskälla om människohandel, förnyas så att den bättre uppfyller behoven hos offren, myndigheterna och civilsamhället.
  • En utredning görs om människohandeln med barn och utifrån den ordnas två utbildningsseminarier på temat. Utredningen kartlägger människohandeln med barn i Finland och försöker reda ut fenomenets omfattning. Utredningen kommer att publiceras i början av 2019. Den utarbetas i samarbete med Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI).

Utredning om lagen som reglerar hjälpen till offer för människohandel

Diskrimineringsombudsmannen och Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) publicerade i mars 2018 en utredning (på finska) om hur lagstiftningen som reglerar hjälpen för offer för människohandel fungerar. Utredningen gjordes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för året 2017.

En viktig slutsats av utredningen var att människohandelsoffren inte alltid får den service som de enligt lagen är berättigade till.  Utredningen visar att klient- och myndighetsarbetet inom Hjälpsystemet för offer för människohandel, som verkar i anslutning till Joutseno förläggning, fungerar väl. Trots detta når hjälpsystemet inte alla dem som behöver hjälp. En del av offren antingen får inte tillgång till eller hänvisas inte till myndighetshjälpen, och en del väljer själv att inte söka sig till myndigheterna. Enligt utredningen är en av de viktigaste orsakerna till detta den starka anknytningen som till följd av lagstiftningen och dess tillämpning har uppstått mellan hjälpen för offer av människohandel och straffprocessen.

Enligt utredningen är situationen särskilt svår i kommunerna. Det kommunala social- och hälsovårdsväsendet känner inte till mottagningslagen som tillämpas på offer för människohandel, och människohandelsoffrens särställning som mottagare av service förverkligas inte i kommunerna. I de kommuner där fenomenet är mer bekant, får offren hjälp av aktörer med god yrkesetik, men människohandelsoffren får inte alltid de tjänster som de enligt lagen är berättigade till.

I utredningen ges flera rekommendationer. De viktigaste gäller  
en speciallag om hjälp till offer för människohandel, en anvisning till kommunerna om hur lagen ska tillämpas och bättre verksamhetsförutsättningar för icke-statliga organisationer. Enligt utredningen verkar kopplingen mellan hjälpen och straffprocessen ha blivit starkare efter lagändringen som trädde i kraft 2015, och denna koppling bör försvagas. Aktörer inom straffrättssystemet som intervjuats för utredningen har framfört att hjälp ska kunna erbjudas inom ramen för hjälpsystemet oberoende av hur straffprocessen framskrider.

På basis av utredningen gav diskrimineringsombudsmannen sina rekommendationer till riksdagen i april 2018.