Fin Swe Eng

Diskrimineringsombudsmannen är Finlands nationella människohandelsrapportör

Enligt lagen om diskrimineringsombudsmannen (1326/2014) verkar diskrimineringsombudsmannen som nationell rapportör om människohandel. profiili-vasenNationell människohandelsrapportering tillsattes till ombudsmannens (tidigare minoritetsombudsmannen) uppgifter den 1 januari 2009. Ombudsmannen följer upp människohandelssituationen och fenomen relaterade till människohandel i Finland, uppfyllandet av Finlands internationella människorättsskyldigheter och den nationella lagstiftningens funktionalitet.

Som rapportör för människohandel har ombudsmannen omfattande arbetsuppgifter som varierar från uppföljandet av myndigheters och andra aktörers verksamhet mot människohandel till tätt internationellt samarbete.

I Finland arbetar diskrimineringsombudsmannen i tätt samarbete med polisen, åklagarmyndigheten, hjälpsystemet för offer för människohandel och andra myndigheter, icke-statliga organisationer samt jurister som biträder offren, både på individnivå och på en mer omfattande, strukturell nivå. Andra uppgifter som tillhör människohandelsrapportörens mandat är bland annat att utfärda utredningar, att delta i lagstiftnings- och utvecklingsprojekt samt att utbilda aktörerna inom arbetet mot människohandel.

Ombudsmannen har rätt att ingripa i missförhållanden som framkommer i enskilda människohandelsfall samt att komma med råd, förslag, utlåtanden och rekommendationer för utvecklingen av arbetet mot människohandel och främjandet av offrens rättigheter. Ombudsmannen kan också ge juridisk rådgivning och i undantagsfall bistå offer i rätten.

Ombudsmannen avlägger en rapport om människohandel till riksdagen

En av diskrimineringsombudsmannens väsentliga arbetsuppgifter som människohandelsrapportör är att avlägga en rapport om människohandel och fenomen relaterade till människohandel till statsrådet och riksdagen. Rapporten till riksdagen ges vart fjärde år. Ombudsmannen gav sin första rapport om människohandel till riksdagen år 2010. Som följd av rapporten och dess behandling i riksdagen ändrades bland annat strafflagen.

profiili-oikeaDen nationella människohandelsrapportörens rapporter till riksdagen:

•    2010
•    2014
•    2018

Utredning om behandlandet av sexuellt utnyttjade människohandelsoffer med nigeriansk bakgrund

Ett exempel av ombudsmannens arbete är utredningen om hur offer för människohandel för sexuella ändamål med nigeriansk bakgrund behandlas i asyl- och uppehållstillståndsprocessen från 2016. Bakgrunden till utredningen var att rapportören hade fått kännedom om att vissa människohandelsoffer som hade avvisats från Finland till Italien hade hamnat på gatan med sina barn eller blivit återigen sexuellt utnyttjade.
 
Som en slutsats för utredningen konstaterade ombudsmannen att tillämpningspraxisen för utlänningslagen delvis var oförutsägbar och ojämlik. Utgående från besluten var det svårt att dra slutsatser om när sökanden får uppehållstillstånd och när sökanden inte får det. Även beviljandet av uppehållstillstånd var inkonsekvent, eftersom sökanden i vissa fall fick uppehållstillstånd som människohandelsoffer och i andra fall av individuella mänskliga orsaker.

Enligt rapportören är villkoret ”särskilt utsatt ställning” för beviljande av kontinuerligt uppehållstillstånd fordrande enligt utlänningslagen och dess förarbete. Dessutom ansåg rapportören att Migrationsverket ser ut att tillämpa förutsättningen snävt. profiili-vasenDärutöver är bedömningen av människohandelsoffrens situation delvis bristfällig eller åtminstone inkonsekvent. Ombudsmannen framförde sin oro över att forskning som gjorts om människohandelsfenomenet och de individuella följderna samt effekterna av människohandeln eller risken att bli offer på nytt utnyttjas dåligt i beslutsfattandet. Som följd av utredningen och en utredningsresa till Italien ändrade Migrationsverket sin beslutspraxis.

Utredning om lagen som reglerar hjälpen till offer för människohandel

Diskrimineringsombudsmannen och Europeiska institutet för kriminalpolitik (HEUNI) publicerade i mars 2018 en utredning (på finska) om hur lagstiftningen som reglerar hjälpen för offer för människohandel fungerar. Utredningen gjordes inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för året 2017. Utredningen är en del av projektverksamhet för arbete mot människohandel i Finland.